Docteur Glas de Hjalmar Söderberg

C’est un livre difficile à critiquer. Je n’ai pas eu le temps de lire beaucoup cette semaine, mais je pense que cela a été en ma faveur parce que j’ai eu le temps de réfléchir et de réfléchir sur le contenu, et j’ai réalisé ce qu’était un auteur philosophique Söderberg.

Nous suivons le personnage principal à travers sa perception du monde, sous forme de notes de journal. Il trouve du réconfort dans l’écriture (à tel point qu’il ne s’en débarrasse pas par la suite, même s’il les soupçonne d’être un grand danger pour lui). Bientôt, il voit un problème qui doit être résolu. Une femme est en détresse, et il est l’homme pour l’aider. Les répercussions de l’ingérence, cependant, ne lui ont pas traversé l’esprit.

Le Dr Glas me rappelle à bien des égards le Raskolnikov de Dostoïeski, même s’il s’agit d’une version plus rationnelle, cynique et sans remords. Glas est un spectateur, qui ne veut pas participer ou assister à son environnement. Il vit à travers le destin des autres et tente ainsi d’interpréter le monde. Il lutte contre un sentiment de mélancolie et d’absurdité, alors qu’il est simultanément obsédé par l’attirance, l’amour et la sexualité. Puisqu’il voit le monde à travers les yeux des autres, il imagine aussi leur regard sur lui. La conviction qu’il est considéré comme un individu décevant et sans valeur lui donne naturellement cette opinion de lui-même.

Son sentiment constant d’aliénation le rend cynique. Il n’accepte pas le darwinisme, car cela le plonge plus profondément dans son sentiment d’absence de sens. Je pense que c’est parce qu’il veut désespérément faire partie d’un plan plus vaste, et pour pouvoir sentir qu’il l’est, il attribue un but aux personnes dans sa vie. Le monde n’est pas le sien, alors il en construit un qui est – un théâtre avec des personnages qu’il pense connaître et dont il attend des choses – un monde où il est important et pourrait accomplir de grandes choses. Malheureusement, cela a un prix. Il arrive à un point où il doit se confronter. Lorsque l’écart entre votre vision du monde et les autres devient trop grand, l’illusion devient visible et donc insoutenable. Inévitablement, vous devez l’interroger, par quoi l’illusion est brisée – ce qui peut être associé au nom Glas (verre). Il est fragile en raison de sa dépendance vis-à-vis de sa propre structure mondiale. Je ne pense pas que Glas soit transparent, exactement – comme son nom l’indique – mais vide (et donc sans importance), à ​​cause de son manque d’estime de soi. Lorsqu’il est oublié dans un endroit dangereux, il est facilement écrasé par erreur.

Spoilers !

Ce n’est pas l’histoire d’un homme poussé par la pauvreté ou l’injustice. En tant que médecin, avec son propre cabinet, il mange dans de bons restaurants et a une belle maison. Cet homme est poussé par autre chose. Söderberg a déclaré que vous voulez être aimé, sinon admiré, autrement craint, autrement détesté et méprisé. La décision finale de Glas d’agir fait de lui quelque chose. Mais ce qui a commencé avec une petite idée, détruit lentement sa propre vie, c’est très important. Cela peut être décrit comme une obscurité qui s’étend et finit par le consumer – non pas sous la forme d’une mauvaise conscience, mais en brisant sa construction du monde et de lui-même. Il a franchi la ligne. Le grand dessein qu’il s’attribuait était de libérer la femme de ses tourments. Au début, il sentit qu’il avait fait quelque chose, il se sentait vivant. Il avait fait une différence. Il avait influencé le monde et, par conséquent, il devait en faire partie. Cela n’a pas duré longtemps. Il sentit bientôt qu’un changement s’était produit en lui ; qu’il a été changé, que le monde a été changé. Il plonge dans le désespoir alors qu’il ne pourra jamais gagner son cœur. L’acte qui la libéra de sa prison, l’emprisonna.

Söderberg a enquêté sur de nombreux sujets controversés à l’époque.
* Sexualité, avortement, viol, obligations, morale, religion et euthanasie sont abordés. Le livre était très provocant au début du 20e siècle. Il est fascinant qu’un auteur, il y a cent ans, ait considéré l’avortement et l’euthanasie comme un droit humain, et ait osé défier la religion et faire passer le prêtre Gregorius pour un hypocrite. Peut-être que Glas n’a pas toujours raison, mais remettre en question était très important à une époque conservatrice.

* Le point de vue de Glas sur les obligations était un thème général. Il est contrôlé par des obligations ; en tant que médecin, en tant qu’être humain et en tant qu’homme. Mais qu’est-ce que l’obligation, vraiment? Est-ce le contraire de la morale ? Les obligations en tant que médecin l’empêchent de réaliser les rêves de ses patients – il ne pouvait pas faire quelque chose d’aussi contraire à l’éthique que le mensonge et le meurtre, pour les libérer de leurs tourments, n’est-ce pas ? Mais ses obligations en tant qu’être humain le laissaient faire, même s’il était illégal. On les appelle compassion et engagement. La discussion qui a lieu dans la tête de Glas lorsque ses croyances et ses convictions se disputent est extrêmement fascinante.

C’est un livre suédois rare, sans voix moralisatrice. Les grandes questions que suscite le livre sont
* Est-il juste de tuer un être humain pour en sauver un autre ?
* Comment pourrait-on être entièrement sûr qu’il s’agit d’un acte altruiste qui rendra le monde meilleur ?
* Est-il possible de vivre dans un monde auto-construit ? Si non, que se passe-t-il lorsque l’illusion est écrasée ?

Certaines choses sont révélées, mais à la fin, vous devez interpréter l’histoire et décider si l’acte du Dr Glas a fait une différence ou non.

Révision

Det här är en otroligt svår bok att recensera. Jag har inte haft möjlighet att läsa så mycket åt gången de senaste dagarna, men det har varit en fördel eftersom det fått mig att hinna reflektera över bokens alla intressanta och skarpsynta kommentarf.

När Dr Glas misstänker att någonting omoraliskt och rent av brottsligt pågår utser han sig själv till den som ska lösa problemet. Bokens struktur består av dagboksanteckningar. Glas finner ett umgänge i sin dagbok och den är så viktig för honom att han senare behåller den, trots att den utgör en fara för honom. Bokens huvudkaraktär Dr Glas är som en mer version rationell av Dostoïevskys Raskolnikov, men cynisk och utan samvetskval. Glas är en betraktare, som inte gärna vill delta i sin omgivning. Han lever genom andras livsöden, och därför blir det viktigt att genom dem tolka en så intéressant bild som möjligt av världen. Han brottas med melankoli och känslan av meningslöshet, men är samtidigt besatt av attraktion, kärlek och sexualitet. Eftersom han betraktar världen genom andras ögon, föreställer han sig också hur han själv betraktas. Tanken att han betraktas som misslyckad och värdelös ger honom naturligtvis den uppfattningen om sig själv.

Dr Glas konstanta känsla av utanförskap ligger till grund för hans cyniska inställning till livet och känslan av meningslöshet. Han tycker inte om darwinisme, och orsaken till det tror jag beror på viljan att vara en del av en större plan, en djupare mening. Världen är inte hans. Därför bygger han upp en värld och för att skapa mening tillskriver han hela tiden personer i sin omgivning ett syfte. De blir karaktärer i hans teater som han tror sig känna och har förväntningar på. Je den världen får han ett viktigt uppdrag och kan uträtta stordåd. Dessvärre leder detta till att han förr eller senare tvingas möta lögnen. När gapet mellan världen och hans uppbyggnad av den är för stort, (eller kanske det är gapet mellan hans egen tolkning och andras) blir illusionen synlig och med ens ohållbar. Han tvingas då ifrågasätta den, varpå illusionen krossas. Man kan göra tydliga kopplingar till namnet Glas, för han är bräcklig i det avseendet att han är beroende av sin egen världsuppbyggnad. Glas är inte transparent som sitt namn antyder, men har uppfattningen att inte bli sedd och blir därmed ett tomt glas som lätt glöms bort, och befinner han sig då på en farlig plats kan han krossas av misstag.

Spoilers !

Det här är inte en berättelse om en man, conduit av fattigdom eller orättvisa. Som läkare har han råd med ett bekvämt vardagsliv; han äter på attraktiva restauranger och har ett någorlunda fint ourlet. Han conduit av något annat.
« Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet… ».
Glas beslut att agera gjorde honom till någonting, men förgör honom sakta, som ett mörker som sakta expanderar och förtär honom slutligen, inte i form av dåligt samvete, utan genom att krossa hans världs. Det syfte han tillskrivit sig, att rädda kvinnan, ger honom en egendomlig känsla av liv. Han har inflytande över världen, alltså måste han vara en del av den. Men snart övergår känslan i en mörk, negativ hopplöshet, då han vet att han aldrig kommer vinna hennes hjärta. Han känner att världen är förändrad, att han är förändrad. När han befriade kvinnan, gav han upp sin egen frihet, och det osynliga fängelset kan han aldrig lämna.

Söderberg behandlade många ämnen.
* Under den tiden kontroversiella ämnen som abort, våldtäkt, sexualitet, religion och dödshjälp diskuteras och provocerar, inte minst under sin tid, men visar samtidigt på en insikt hos författaren, en modern vindpaust i- det tidigkonatkraen Stockholm
« Den dag skall och måste komma, då rätten att dö blir erkänd som en långt viktigare och mera oförytterlig människorätt än den att lägga en sedel i valurnan. äga rätt till läkarens hjälp, om han vill befrielsen. »

* Moral är någonting man inte kan följa till punkt och pricka om man är en god människa, utan bör mer ses som seden i ett specifikt samhälle, som bör respekteras men inte nödvändigtvis ses som det enda rätta.
« Vétérinaire Jag och erkänner, att den gängse moralen så väl som den borgerliga Lagen i sina stora allmänna grunddrag uttrycker en rättsuppfattning, som är frukten av oöverskådliga tiders från släkte jusqu’à släkte ärvda, långsamt ökade och ANDRADE erfarenhet om de nödvändigaste villkoren för människors samlevnad med varandra. Jag vet, att i stort sett dessa lagar någorlunda allmänt måste respekteras, om livet alls skall kunna levas här på jorden av varelser som vi, varelser, otänkbara inom varje annan rammed allänens samhäd , polis och vattenledning, ljus på gatorna, natthämtning, vaktparad, predikningar, operabalett och så vidare. men jag vet också, att de människor som det har varit något bevänt med aldrig ha hutanti dessa la. . Den skall begagnas; den skall inte härska. »

* Thème Plikten är viktig och ett genomgående. Hommes vad är egentligen plikt? Glas styrs av plikten han har som läkare, men som skiljer sig från plikten han har mot sina medmänniskor. Kan plikten vara omoralisk ? Plikten som läkare motsätter sig både att uppfylla patienters dröm om att få lämna livet och att fria dem från våldtäkt. För inte kan han väl gora något så drastiskt som att ljuga och mörda för att befria patienter från deras plågor? Samtidigt har han en plikt som medmänniska. En plikt som heter medlidande och åtagande. Den discussion som pågår inne i Glas huvud när hans övertygelser argumenterar och krockar med varandra är oerhört fascinerande.

* Ofta beskrivs flera perspektiv, en minnesvärd del är den om månens alla ansikten, och på samma sätt kan världen i stort betraktas. Det känns som att Glas inte riktigt vet vilket perspektiv han själv ska utgå ifrån när han reflekterar över den drastiska handling han funderar på att genomföra. Det här är den största likheten med Dostoïevskis Raskolnikov. Hommes Dr Glas är en lättare version, utan den där tunga, komplicerade känslan av samvetskval eller gråzoner som leder in Raskolnikov i den febriga dimman.

Söderberg vågade inte bara provocera med kontroversiella ämnen, han var också intresserad av att förolämpa det svenska språket, som många nog kan instämma saknar halvmesyrer.
« Det är på det hela taget ett förbannat språk vi ha. Orden trampa varandra på tårna och knuffa varandra i rännstenen. Och allt blir så påtagligt och rått. för den outrotliga påbelvanan att plumpa ut med sanningen i alla väder. »

Det här är en ytterst intéressant svensk roman som är väldigt ovanlig. Den lämnar mycket åt läsaren och avstår från predikan. De frågor som väcks av Dr Glas är
* Har man rätt att döda en människa för att rädda en annan?
* Hur kan man vara övertygad om att det är en osjälvisk handling som kommer göra världen till en bättre plats?
* Är det möjligt att leva i en självstrukturerad värld? Om inte, vad händer när illusionen krossas?

En del avslöjanden görs, men i slutändan är det upp till läsaren att tolka texten och bestämma om Dr Glas handling gjorde skillnad.